rysare!

Herrejisses, vilken dramatik!
I morse var jag lite sur för att jag skulle missa handbollen, men det är väl inte så viktigt tänkte jag.
Men!
Jag och viktor var och fikade på torgstallet, och gick till sen till musikskolan. Kom dit vid 17.20
Då sitter lärare i form av, Anders & Gunnar och tittar på handbollen, med sisådär 15 min kvar.
Jag slår mg ner och det står lika. Ganska uppriven och hysterisk blir man ju, onekligen.
Orkestern börjar 17.30, alltså skulle det innebära att vi missade de sista, viktiga 5 minuter.
Dirigenten Gunnar fick snällt trippa iväg vid halv, medan jag, Anders & Jimmy, som tillkommit sitter kvar.
Med 3 minuter kvar av matchen och ställningen 26-26, diskuterar vi att det bästa som kan hända nu är att Sverige får straff.
Yees! Med 49 sekunder kvar sker detta och den, vanligtvis, kanonsäkre Kim Andersson kliver fram. Vinst, tänker vi.
STOLPE! Då tröttnar Jimmy, som tycker att matchen är färdig (vilket den också borde ha varit) och gör orkestern, som börjat spela, sällskap.
Men kära vänner, det är inte över förrän domaren har blåst av. Glöm aldrig det!
Med 8 sekunder kvar, får Spanien frikast. Det är över tänker vi. Förlust eller oavgjort. Det som utspelar sig i Norge de kommande 8 sekunderna är minst sagt nervkittlande. Tomas Svensson räddar! En snabb boll till Jonas Källman, som med 3 sekunder kvar får bollen.
59.59 - Källman slår in segermålet!
Vi snackar marginaler! :)
Oj, vilket glädjerus. Jag och Anders har ett litetkramkalas, för att sedan rusa in till de andra och vråla! :D Sverige vann!
Sverige - Spanien, 27-26
Vi tackar, den snart 40-årige målvakten, för det.
.image23

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0