din gamle gädda.

det var så lätt när man var barn, det fanns inga problem. Om det ändå kunde vara så fortfarande. Det var då, man gick och sa "hej, din gamle gädda" till grannarna och bara mådde bra.
Idag är det allt annat än bra, alltihop.
Fick ett brev, det påminde mig om såna saker jag försöker fötränga och rev upp allting. Jag vill inte! Det är så självömkande, men jag vet inte vart jag ska ta vägen snart. hjälp.

nära nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0