Frustration. (?)

Fattar du?
Jag förstår inte. Jag pallar inte. Jag fixar inte. Jag dör!!
Om jag skiter i dig, på riktigt. Är du nöjd då? Är det så du vill ha det?
Men gå och skjut dig, gör det. Jag bryr mig ändå inte. -
Jag erkänner att det är med stor frustration och besvikelse jag inte förstår hur det funkar och förgäves försöker. Men framför allt med rädsla. Rädsla för att det ska visa sig vara på ett helt annat sätt än vad jag har trott. Att det ska visa sig att du är någon helt annan och att min, just nu vacklande men annars positiva, bild av dig ska raseras fortare än kvickt.
Jag vill inte ha det så. Jag har precis byggt upp den och det är bara början...trodde jag vill säga, men jag kanske hade fel?
Förklara för mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0